Publicerad 2026-02-05 · Klasskassa & Insamling · Skriven av Moa, grundare och produktutvecklare
Konkreta, beprövade idéer för att fylla klasskassan på låg- och mellanstadiet – från digitala lösningar till klassiska aktiviteter. Plus: så mycket kan ni realistiskt tjäna per termin.
TL;DR: De 12 mest effektiva klasskassa-idéerna 2026 spänner från underhållsfria cashback-program (2 000–5 500 kr/läsår, 15 min jobb) till stora aktiviteter som sponsorlopp (5 000–15 000 kr/tillfälle). Smartast är "bas + boost": ett automatiskt program som tickar in pengar varje vecka och en social aktivitet per termin. Här är alla idéerna, sorterade efter arbetsinsats med konkreta intäktsspann och exempel.
Plaggen hittar du under träningskläder barn.
Läs också om danskläder barn och träningskläder utan sömmar och lappar som skaver.
Innan ni väljer metod – sätt ett mål. Riktvärden för vanliga klassaktiviteter:
För en typisk klass med 22–28 elever betyder det en kassa på 500–2 500 kr per elev och läsår. Storstadsklasser landar oftare i övre intervallet pga högre kostnader för buss/entré.
| # | Idé | Arbete | Intäkt | Passar |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Cashback (Jompi) | ★ | 2 000–5 500/år | Alla åldrar |
| 2 | Pantburks-insamling | ★ | 200–800/termin | Lågstadiet |
| 3 | Klassens Swish | ★ | 500–2 000/termin | Alla åldrar |
| 4 | Loppis på skolgården | ★★ | 1 500–4 000/ggn | Mellanstadiet |
| 5 | Bakdag inför föräldramöte | ★★ | 800–2 500/ggn | Alla åldrar |
| 6 | Handgjorda kort/julpyssel | ★★ | 1 000–3 000/ggn | Lågstadiet |
| 7 | Sponsorlopp | ★★★ | 5 000–15 000/ggn | Mellanstadiet |
| 8 | Klassens egen kalender | ★★★ | 2 000–6 000/ggn | Mellanstadiet |
| 9 | Föreställning/konsert | ★★★ | 2 000–5 000/ggn | Mellanstadiet |
| 10 | Föräldra-auktion | ★★★★ | 5 000–20 000/ggn | Mellanstadiet |
| 11 | Lokal företagssponsring | ★★★★ | 1 000–6 000/projekt | Alla åldrar |
| 12 | Marknadsstånd | ★★★★ | 3 000–8 000/dag | Mellanstadiet |
Klassen får en personlig kod. Föräldrarna sparar 5 % på träningskläder för barn och klassen får 10 % cashback automatiskt. Tar 2 min att sätta upp och ger 2 000–5 500 kr/läsår för en genomsnittlig klass.
När det funkar bäst: Hela läsåret, med extra topp vid skolstart (augusti) och vårtermin (januari) då familjer ofta nyköper träningskläder.
Vad ni gör: Ansök, dela koden i föräldragruppens chatt, påminn 1 gång/termin. Ansök här.
En blå container vid skolans entré (kolla med rektor först). Föräldrarna samlar tomburkar hemma och tömmer på väg till skolan. En förälder tar containern till Pantamera ca en gång/månad.
Räkneexempel: 25 familjer × 30 burkar/månad × 1 kr = 750 kr/månad i toppmånader, 200 kr/månad i lugna perioder. Totalt 1 500–4 000 kr/läsår.
Ett dedikerat Swish-nummer i klassens namn för småbidrag vid födelsedagar, terminsavslut eller spontana inköp. Fungerar bäst när föräldrarådet har en tydlig redovisning som delas terminsvis.
Tips: Sätt en rekommenderad summa (t.ex. 100 kr/familj/termin) istället för att lämna det öppet – det ökar deltagandet med 40–60 %.
Klassen säljer leksaker, kläder och böcker som barnen vuxit ifrån. Föräldrarna sätter priserna själva, klassen tar 10–20 % bordshyra. Kolla med kommunen om torghandelsregler – på skolområde brukar det inte krävas tillstånd.
Barnen bakar, föräldrarna köper. Klassisk men funkar – särskilt om ni satsar på något lite nischat (glutenfritt, vegan, surdegsbullar). Tänk hygien: skriv ut ingrediensförteckningar för allergier.
Barnen gör korten i bildämnet, säljs på höst-/julmarknaden eller via en stängd Facebook-grupp i klassen. Pedagogiskt, miljösmart och lönsamt. Bonus: pyssel på lektionstid – inget extra föräldra-arbete.
Barnen springer varv runt skolgården. Familj, mor- och farföräldrar lovar X kr per varv (typiskt 5–20 kr). Inga produkter, ingen försäljning – bara rörelse. Ger ofta 5 000–15 000 kr för en hel klass.
Bonus: Barnen får röra på sig, alla familjer blir delaktiga och inget barn behöver "sälja" till någon. Idrottslärarna brukar gärna hjälpa till med arrangemanget.
Barnen gör en bild varje, allt samlas i en kalender som trycks och säljs till släkten för 150–250 kr/st. Tryckkostnad ca 60–80 kr/st via Mixbook eller Vistaprint.
Klassen sätter upp en mini-musikal eller danskväll. Släkten köper biljett (50–100 kr). Pedagogiskt, sammansvetsande och ger 2 000–5 000 kr. Kombinera gärna med fika-försäljning i pausen.
Föräldrarna donerar tjänster eller saker (en middag, en bilkörning, en barnvakt-kväll, en bakad tårta i månaden). Auktioneras ut på höstmöte. Kan dra in 5 000–20 000 kr på en kväll men kräver en pådrivande förälder med rätt energi.
Familjeägda lokala företag (frisören, däckverkstaden, pizzerian) kan ofta tänka sig 500–2 000 kr i utbyte mot en liten logga i klassens program eller på sponsorloppets t-shirt. Räkna med att kontakta 10–15 företag för att få 3–5 ja.
Viktigt: Konsumentverket avråder från att barn själva agerar säljare mot vuxna. Vuxna ska sköta kontakten.
Sälj fika, lotter, hemmagjorda saker. Kräver planering och bemanning men kan ge 3 000–8 000 kr/dag. Boka stånd i god tid via kommunens evenemangsenhet.
De klasser vi ser lyckas bäst använder en "bas + boost"-strategi:
Resultat: 8 000–20 000 kr/läsår till en total arbetsinsats på cirka 20 timmar – långt mindre än traditionell kakförsäljning, för fyra gånger pengarna.
Försäljning av kakor, polkagrisar, salami och toalettpapper. De fungerade på 90-talet men kräver i dag mer arbete än de drar in – och föräldragrupper är trötta på att tjata. Använd tiden på något barnen själva får ha kul med istället.
Hur ofta ska vi påminna om klasskassan? Max en gång per månad. Mer än så uppfattas som tjat och minskar deltagandet.
Måste alla familjer bidra lika mycket? Nej – och det är en av poängerna med cashback-modellen. De som har råd och behov handlar mer, andra mindre, men ingen exkluderas från resultatet.
Hur redovisar vi pengarna? Bästa praxis är en enkel terminsrapport (ingående saldo, intäkter per metod, utgifter, utgående saldo) som mejlas eller läggs upp i klassens delade mapp.
👉 Starta med Jompi Klasspartner – kostnadsfritt och tar 2 minuter
Läs också:
Bli ambassadör och tjäna 5 % på varje köp dina följare gör.
För en typisk klass med 22–28 elever räcker oftast 500–2 500 kr per elev och läsår, beroende på vilka aktiviteter ni planerar. En klassutflykt kostar 4 000–8 000 kr, en avslutningsfest 6 000–12 000 kr och en klassresa 12 000–25 000 kr.
Cashback-program (som Jompi Klasspartner) och sponsorlopp passar bäst på lågstadiet eftersom barnen inte behöver agera säljare. På mellanstadiet börjar loppis, bakförsäljning och egen kalender fungera bra eftersom barnen själva kan hjälpa till.
Cashback-program ger högst avkastning per arbetad timme – ca 150–300 kr/timme jämfört med 30–60 kr/timme för traditionell kakförsäljning. Sponsorlopp ligger på andra plats med ca 100–200 kr/timme.
Ja, helt lagligt. Klasskassan räknas som en privat insamling till en avgränsad grupp och kräver inte tillstånd från Länsstyrelsen så länge insamlingen är under 100 000 kr/år och inte marknadsförs publikt.
Vanligast är att klassens föräldraråd eller en utsedd kassör håller i pengarna och bestämmer tillsammans med klassen vad de ska gå till. Vid skolavslut delas ofta överskottet ut jämnt eller används till en gemensam avslutning.
Ja. Cashback-program som Jompi Klasspartner, sponsorlopp, pantburks-insamling och frivilliga Swish-bidrag kräver ingen försäljning. Det är de smidigaste alternativen 2026.
Använd en "bas + boost"-modell: ett underhållsfritt cashback-program som ger löpande intäkter (ca 2 000–5 500 kr/läsår) plus en social aktivitet per termin (sponsorlopp, loppis eller marknadsstånd). Det ger 8 000–20 000 kr/läsår för ca 20 timmars arbete totalt.
Konsumentverket avråder från att barn själva säljer produkter eller tjänster mot vuxna. Vuxna ska sköta försäljning och kontakt med t.ex. lokala sponsorer. Pedagogiska aktiviteter där barn deltar (bakdag, sponsorlopp, föreställning) räknas inte som försäljning av barn.